5 år har gått sen den morgonen när mina flickor föddes...
Det var mors dag den dagen också,
ödets ironi att jag skulle bli mor till två små vackra dockor och genast förlora den ena på just den dagen....
I veckor har jag vetat att det skulle bli just så det här året, samma datum på samma veckodagar...
Mors dag på tvillingarnas 5-årsdag....
Och ändå startade dagen med tårar, saknad och känsla av orättvisa....
JAG VET att jag har Greta att glädjas åt och DET GÖR JAG...
Men glädjen över henne kan aldrig sudda ut sorgen efter mina småflickor och tankarna på hur allt kunde ha varit...
Jag har lärt mig att sorgen aldrig försvinner,
Jag har lärt mig leva med den och förstå att det är okej att låta den rinna över då och då....
Så idag tillåter jag mig själv att stundvis sörja mina prinsessor
trots att jag har massor att glädjas åt framöver.
Älskade My och Meja....
Vad skulle jag inte ha gett för att få ha er här....om så bara för ett ögonblick till....