En ovälkommen gäst...

Sorgen har flyttat in i vårt hem
Igen...
Som en ovälkommen gäst finns den hela tiden i närheten...
Långa stunder är den gömd nånstans för att plötsligt, och utan förvarning, dyka upp ur tomma intet...

Jag känner sorgen
Jag vet hur den fungerar
Den har levt med oss förut...

Att känna sorgen gör det inte lättare men inte heller svårare
Bara mer komplext...
Den har andra nyanser nu

Den här gången kom inte de mjölkstinna brösten som en förlamande chock
Den här gången visste jag hur kroppen skulle reagera
Den sorg som uppstod av de fysiska förändringarna förra året
Var väntade den här gången...
Tomheten när man väljer sitt barns kista och urna blev den här gången närmast absurda...
Vi behövde inte titta efter vilka kistor som fanns...
Vi visste ju redan...

På sätt och vis är sorgen ny
Den är en annan
Men ändå likadan

Som en vän man inte träffat på länge
En vän man känner utan och innan
Men som med tiden fått nya egenskaper mixade med de gamla

Jag känner sorgen
Det gör den ibland lättare att bära
Men det gör den också så mycket tyngre när den kastar sig över mig...

Sorgen bor i vårt hem
Som en ovälkommen gäst är den hela tiden närvarande...

1 månad...

1 månad, du lilla
Har gått sen du kom
1 månad av saknad
1 månad av om?....

Jag ville få hålla dig hårt i min famn
Jag ville få använda ditt vackra namn
Var dag i mitt liv skulle du vara här
Jag håller dig så evinnerligt kär!!

Saknar dig mitt lilla troll,
Älskade lillasyster
Finaste Mira

4 veckor...

...sedan du föddes min skatt
33,5 cm lång
860 gram tung
Så liten och oskyldig
Så vacker och välskapt

Dagarna passerar
Vi saknar dig så jag och pappa
Vi talar om allt som inte blev
Om dig och dina systrar
Om drömmarna som gick i kras

Men vi håller hårt i varandra
Och skrattar mycket oxå
Vi tar oss igenom dagarna
Och vi klarar det här också
Igen....

I början var jag rädd att vi inte skulle klara det här en gång till...
Men det gör vi
Vi har bestämt det
Vi kämpar och hoppas att vår framtid trots allt blir ljus
Att minnet av er får bli ljust och vackert
Och att vi nån gång ses igen
I livet efter detta.....

Älskade Mira
Älskade My
Älskade Meja
Ta hand om varandra
Titta till oss ibland
Så ses vi på andra sidan...

3 veckor...

... har passerat sen du föddes
21 ynkliga små dagar...

Ibland känns det som en evighet

Jag saknar dig så, älskade barn
min dröm, mitt hopp, min kärlek

3 veckor idag...

Älskade

Lilla, lilla barn...

Du fattas mig

Veckor och dagar

Även den här gången fortsätter räknandet trots avslutad graviditet...
Nu skulle Mira ha varit 27+4
Nu skulle du ha haft en chans älskade barn...
Nu skulle det nu skulle det nu skulle det INTE bli såhär igen....

Vi hade minnesstund för Mira igår
Jag höll för sista gången i hennes lilla kropp
Ännu en gång bäddade jag ner mitt älskade barn i en liten, liten vit kista
Ännu en gång tog jag farväl av mitt barn

Jag räknar fortfarande veckor och dagar
Och önskar att allt vore annorlunda...

Älskade Dennis, underbara Mira...

Sonja Alden är en fantastisk låtskriverska och sångerska...
Första gången jag hörde "Du är allt" var nu i vår och det är en av de vackraste sånger jag hört
Mina tankar var direkt hos min älskade och hos mitt ofödda barn

Jag ville spela den här sången på Miras dop
Och på vårt bröllop, när den dagen kommer
Jag ville spela den för mina underverk så att de skulle veta hur viktiga de är för mig
Mina älskade, min dröm

Nu blir det inget dop, det blir begravning...
Men vi spelar ändå sången för dig älskade Mira

Det här är för dig min älskade och för vårt vackra underbara lilla, lilla barn...

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge....