Hur överlever man?
Jag har fått frågan vid flera olika tillfällen och jag kan förstå att du undrar.
Jag kan inte svara annat än:
Det gör man bara
Trots att man i de mörkaste stunderna bara vill lägga sig ner och dö
Så gör man inte det
I alla fall inte jag
Primatinstinkterna tar över
Apan i oss vill inte dö, vill bara överleva
Och så enkelt är det
Det har inget med styrka att göra
Det har inte med mig som person att göra
De är urinstinkterna som tar över och ser till att vi vandrar vidare på livets oförutsägbara och orättvisa väg
Man hittar glädjen i sorgen
Man reser sig upp varje morgon och låter sakta, sakta livet komma tillbaka in i kroppen
Långsamt blir vardagskampen lättare och livet hittar tillbaka till ett nytt vanligt liv
Till nya vanliga rutiner
Där sorgen är en del av det vanliga
Inget blir nånsin som det var innan
Men det blir ett nytt "som vanligt" och man lär sig att leva med det
Har jag förändrats?
Massor!!
Jag har blivit mer cynisk
Jag har blivit mer dämpad
Jag berörs starkare av allt
Jag har nära, nära till tårarna
Jag har förändrats på massor av vis
Men ibland tittar hon ut, den där störigt, överpositiva, hyperaktiva tjejen som folk antingen älskar eller hatar
Jag är fortfarande jag
Men ändå annorlunda
Formad av livets oförklarliga grymhet
Och konstigt vore det väl annars
Du tror att du skulle dö om du var tvungen att begrava ditt barn
Du kanske har förlorat ett barn och bara vill dö
Jag förstår dig
Jag förstår dig verkligen
Men livet går trots allt vidare
Och runt omkring dig rullar allt på av nån underlig anledning
Hur överlever man?
Man bara gör det.......
Den där gamla Åse........henne hatar man inte det är helt omöjligt.
SvaraRaderaHenne fullkomligt älskar man....
Den där nya Åse detsamma gäller henne.
Så klart att du formats av livets prövningar allt annat hade vart konstigt men du är du och det kan nog inget ändra på,när någon nämner ditt namn kommer alltid mitt stora leende fram och jag blir sådär glad...
Inte riktigt någon bra förklaring men det är du som först når min hjärna och inte allt hemskt ni fått gå igenom.......
Tror att det är som du säger man bara gör det man tar sig igenom det hur konstigt det än låter jag kan inte föreställa mig hur ni har och har haft det jag är så glad att ni har varandra och att eran kärlek verkar vara av världsklass ta hand om varandra och fortsätt som ni gör för ni är oslagbara.....kram Anette