Klänningen kom i tid,
Familjen var på plats och huvudpersonen var, som alltid, bedårande!
Christian, en vän, kompade psalmerna och Conny, prästen, välsignade vår lilla flicka och vår familj.
De var båda en viktig del av tvillingarnas begravning så det kändes extra fint att de var med och firade livet med oss den här soliga lördagen i november.
Dagen glittrade av lycka och tacksamhet.
Det var perfekt.
Men, det var också en dag med oerhört starka känslor.
Vi, i en kyrka, tillsammans med Conny och vårt lilla, underbara, efterlängtade (levande) barn väckte såklart även minnen....
Det rann många tårar på kinderna i vår lilla familj under dagen.
Tårar av lycka såklart,
Men lyckan förstärks av den olycka vi tidigare upplevt.
Gretas pappa sjöng för henne, Teos sång av Mojje blev dagen till ära Greta sång och jag läste en dikt. Jag hade velat sjunga, men jag vet att jag aldrig kommit igenom ens första versen innan tårarna börjat rinna, så det var inget alternativ...
Dennis klarade sig igenom större delen av sången innan tårarna kom, mina rann nog mest hela tiden.
Tårar av kärlek, av lycka över vårt mirakel, men också tårar av tacksamhet....
Tacksamhet för att vi fått förtroendet att vara Gretas föräldrar.
Tacksamhet över den lycka vår dotter skänker oss.
Så ofta som jag ler och skrattar sen Greta kom
Har jag inte skrattat sen tvillingarna dog...
Hon gör mig helare <3
Älskade, underbara, lilla trollunge
Inga ord kan beskriva min kärlek till dig!
Greta och Conny <3
"Så kom du då äntligen, älskade barn
Och grep våra hjärtan med kraft.
Du gav med ens livet ny mening,
Långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring.
Små fötter, små fingrar, din hud och din doft,
Så underbart skapat allting.
Ditt liv ska vi följa och finnas för dig,
Vi delar din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
Är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt, den går vi fått att bevara.
En flicka att älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara."
Min dikt till Greta
Av Jessica Marie Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar