Östra sjukhuset

2012 års första besök på östra har gjorts idag
Jag hoppas innerligt att det var det sista besöket för i år....
Fostervattnet var missfärgat och de ville att jag skulle komma in för en undersökning....

Läkaren ville lägga in mig....
Jag sa nej...
De ville lägga in mig för att kunna ha koll på min temp
Och om jag får sammandragningar...
Jag bestämde mig för att det kan vi ha koll på hemma...
Lite obstinat, jag vet
Men så länge min kropp inte startar förlossningen ligger jag bättre i min älskades famn än på sjukhuset som låter mina tankar åka tidsmaskin ett år bakåt....

De är jätteduktiga på östra sjukhuset
Och ska lillasyster komma snart ska det givetvis vara där...
Men idag valde jag att åka hem
Och jag hoppas vi slipper åka dit igen under den här graviditeten
Jag hoppas lillasyster håller ut därinne
Länge länge....

Glädje och sorg

Hur förklarar man för någon som inte vandrat på samma stig som vi
Hur förklarar man att glädjen över att vara gravid till största delen uteblir när man går samma stig en andra gång
Med erfarenheterna och kunskapen från första gången, tillsammans med nya kunskaper....

När småtjejerna föddes fick vi veta att varje dag räknades, varje dag gjorde stor skillnad för deras utveckling och chanser till överlevnad och ett bra liv när de väl föddes...
Tyvärr räckte inte i tiden i magen till, och många omständigheter gjorde att vi inte förlorade ett utan båda våra barn under en fruktansvärd vårsommarvecka för ett drygt år sedan....

Den här gången är det inte riktigt så enkelt tyvärr...
Klart att varje dag gör skillnad, så till vida att dagar läggs ihop till veckor och veckor blir till månader...
Den här gången handlar det om månader....
5 veckor har gått och omgivningen börjar vänja sig vid status quo
5 veckor har gått och folk runt omkring oss börjar bli hoppfulla
Utifrån kan det nog verka som om att vi är otacksamma för den tiden som gått...
Men vi VET....

Snart har vi gått 25 fulla veckor....
Ett barn som föds i den veckan efter en normal graviditet har 50% chans till överlevnad
Riskerna för bestående men så tidigt är STORA...
För att förenkla det lite kan man säga att överlevnad och komplikationer hos prematura barn till stor del handlar om lungornas utveckling och hur långt den har kommit....

Vår graviditet är inte vanlig....
Vår lillasyster har en lungutveckling som är mycket eftersatt, hon har inte kunnat öva sina lungor eftersom hon inte har haft något fostervatten på 5 veckor....
Jo, alltså hon har kunnat dricka lite och på så vis träna tarmarna, men vattenmängden har varit så låg att den inte ens är mätbar...
Läckan har inte läkt....

Det produceras hela tiden nytt vatten, men det läcker ut i samma omfattning som det bildas....
Mängden har inte ökat...

När lillasyster än föds, kommer hennes lungor att vara underutvecklade och vad det kommer att innebära vet vi inte förrän hon väl har lämnat min kropp...
Med största sannolikhet kommer lillasyster aldrig att läggas på sin mammas bröst utan hon kommer att behöva läkarvård omgående efter sin födsel...
Med största sannolikhet kommer lillasyster att behöva hjälp att andas, åtminstone i början av sitt liv....
Och inget vet hur länge....

Om vår lilla prinsessa orkar kämpa sig igenom graviditeten...
Om vår prinsessa stannar kvar många veckor till i magen kanske hon har en chans...
Då kanske vi blir fem i vår familj plus våra små änglar....
Om om om om om ......

Vi lever det här varje dag
Vi glädjs åt veckorna som passerar
Men vet att det krävs många fler
Vi älskar vår lilla därinne
Vi njuter av hennes små sparkar och sprattel
Men vi vet att det kanske är allt vi får.....

Rädslan att även lillasyster ska lämna oss för sina systrar är en smärta som inte går att beskriva...
Om lillasyster ändå ska dö
Hade det varit bättre att hon kommit direkt när vattnet gick...

Att leva såhär är plågsamt
Att inte få njuta av att vara gravid
Att inte våga planera framåt
Att inte våga köpa någonting
Att inte våga förbereda hemmet och sig själv för en ny liten individ
Att tvingas förbereda de stora tjejerna på att det lika gärna kan vara döden som är på väg som livet
Att leva såhär är plågsamt

Hur förklarar man för någon som inte vandrat på samma stig som vi
Hur förklarar man att trots veckor som går äter oron och rädslan upp glädjen

Det går inte att förklara
Det bara är så

Älskade lillasyster
Vi längtar så efter dig
Vi vill så gärna hålla dig i vår famn
Vi vill så gärna ta med dig hem och visa dig världen
Älskade lillasyster

28 dagar...

... Har gått sedan vattnet gick ...

Ännu så länge är vår lilla skrutta kvar i magen
Hon lever om där inne på ganska bestämda tider
Och när sprattlet uteblir oroar sig hennes mamma....

28 dagar har gått och vi hoppas på många fler....

Ont

Jag har haft ont idag
Ont i magen betyder ont i hjärtat och själen
En obotlig oro
Samtidigt som jag försöker ta det lugnt...
Suck!

Jag vill också gå runt obehindrat
Klä magen i tajta tröjor
Titta på bebissaker
Handla en liten, liten body
Längta, vänta, glädjas och tröttna på magen

Jag vill inte ligga här
Oroa mig
Vara rädd och ledsen
Vara beroende av andra
Och hoppas på att magen blir sådär stor....

Jag har haft ont idag
Men det är bättre nu...
Och ännu så länge är det lugnt...

MVC

Vi var på besök hos barnmorskan idag
Ett helt vanligt besök
Hon kollade blodtryck och järn
Hon lyssnade på lillasysters hjärtljud
Fick till och med en spark i örat då hon tryckte tratten mot magen
Ett helt vanligt besök
Trots det var vårt besök ovanligt

Vårt besök handlade till syvende och sist om fostervatten
Om känslor, rädslor och förhoppningar
Lite om lillasyster
Mycket om mig.....
På tok för lite om min älskade....

Jag vet att det heter mödravårdscentral
men önskar att det var föräldravårdscentral
Vi ska tillsammans bli föräldrar
Vi som är föräldrar till 2 döda barn
och lever i ständig oro att förlora även lillasyster
Vi som delar hus med döden
Vi som vaknar i vår egen värsta mardröm
varje morgon

Vårt besök var inte vanligt
Vår situation är inte vanlig
Ingenting med vår graviditet är vanligt

Man vi var på besök hos barnmorskan idag
Ett helt vanligt besök
Och lillasyster sparkade barnmorskan i örat

Ännu en dag....

... Har passerat utan värkar och sammandragningar
Nu är det bara 118 dagar kvar till BF (beräknat förlossningsdatum)
Siktar på att ta mig igenom i alla fall 100 av dem....
Det gäller att sikta mot stjärnorna....

Älskade lillasyster
Låt oss inte ses ännu på ett bra tag
Stanna kvar där inne tills det blir lite svalare här på utsidan
Vi längtar efter dig
Men stressa inte
Var sak har sin tid
Din tid är inte ännu
Älskade lillasyster

23+0

Ännu en vecka har gått och vi har tagit oss till 23 fulla veckor....
Det har passerat 23 dagar sen vattnet gick...

Efter 23 fulla veckor gör man livsuppehållande åtgärder om barnet föds...
Men det är få som klarar sig och de flesta av dem får bestående men...
Det är alldeles för tidigt för lillasyster att komma ännu...

Vi lever i en mardröm
Varje dag består av oro och rädsla
Varje dag går vi på helspänn

Varje liten smärta i livmodern eller i min mage fungerar som en play-knapp
Då spelas en snutt av filmen om vårt liv upp
Den svarta biten som vi levde för ett år sen

Varje liten ovanlig känsla startar rädslan för att förlossningen ska starta
att vi ska gå igenom en förlossning till där de rusar iväg med vårt barn för att koppla henne till en massa maskiner....i bästa fall
Alternativet är att de kommer tillbaka med lillasyster inlindad i en filt och vi sitter med henne i våra armar medans hennes kropp sakta kallnar...
Vi har genomlevt bägge scenariona...på samma dag...

Varje dag är som rysk roulette
Känslorna går upp och ner
Rädslan är ständigt närvarande...

Du kan inte förstå om du inte gått igenom det....
Så jag hoppas att du inte förstår...

23+0
Det har gått 23 dagar sen vattnet gick
Vi hoppas många fler ska passera innan vi får lillasyster i våra armar...