Älskade Greta 1 år 💕

Älskade barn.

Ett år har du funnits i våra liv och det går inte en dag utan att mitt hjärta svämmar över av kärlek till dig.

Jag är så oerhört tacksam att just du kom till oss. 

Du, med din sprudlande glädje, din eftertänksamhet, din integritet och med din oerhörda styrka.

Varje dag med dig är fantastisk och jag älskar dig mer än ord kan beskriva! Mitt allt, mitt mirakel, min ljuvliga dotter 💕🌸💕

🌸 Grattis på din ettårsdag! 🌸

 

9 månader av kärlek, oro och lycka....

Gretan blir 9 månader idag....

9 MÅNADER!!

Nu har hon funnits lika länge utanför magen som inuti....

Och vilken resa vi har gjort!

Tiden efter operationen var tuff, men det tog vi oss igenom....

Ätandet går som en dans för unga damen, hon sväljer allt vi stoppar i munnen på henne!.....

Utan LAX??? Då stängs den lilla munnen.... 

Det tränar vi vidare på....

Visst kommer maten upp i näsan....VARJE måltid... 

och det är oroligt ibland när bitarna är lite större för vi vet ju inte om det gör ont eller är obehagligt....

I början var hon ledsen när maten kom upp i näsan... men nu är hon van...

Vi försöker tänka att hon vet ju inget annat.... men lilla hjärtat så obehagligt det måste vara ibland....

Försöker föreställa mig hur det är när man blir "tät i näsan" av att äta....

men det är svårt (och bilderna jag får känns inge bra)

Hur som helst så är livet bra fantastiskt!

Gretan kryper nu... längre sträckor om motivationen är rätt...

Och att resa sig upp och stå är spännande....

Lugnet är över, nu har vi kommit till "jaga-bebin"-tiden! :)

Grinden är monterad i trappan och det verkar vara dags att barnsäkra resten av hemmet oxå innan det är för sent....

Nu är det dags att gå och fira vårt Lill-troll på månadsdagen!!

Grattis till Gretan!!!

Men, mest grattis till oss, som fått gåvan att vara Gretas föräldrar.... <3 <3 <3

Älskade, underbara, lill-Greta

Som du berikar vårt liv!!!

Greta 2.0

Vems är bebin?

Känslan den där måndagen när vi klev in på uppvaket var lite läskig...

Gretan, våran lilla prinsessa, låg där och inte bara såg annorlunda ut, hon lät annorlunda också...

Tänk er att någon ni älskar och känner varje anletsdrag hos

Plötsligt har ett helt nytt utseende och en ny röst...

Det tog några dagar innan jag slutade tänka på henne med spalt och därför bli förvånad varje gång jag såg henne.

Det är fortfarande lite underligt ibland, men jag börjar vänja mig vid hennes nya utseende

Och eftersom resonanslådan i munnen förändrats kommer det en ny röst ur hennes mun, blandat med en heshet eftersom hon är förkyld.... Men det börjar vi också vänja oss vid.

Tur att vi filmade henne så mycket innan....

Älskade barn <3

Jag förstår nu de andra LKG föräldrarna som säger att de saknar spaltleendet.... 

Det breda leendet kommer aldrig igen....

men det finns på foton och på film, som tur är <3

Greta har fortfarande ont och är medtagen

Vårt annars alltid så glada barn har just nu nära till tårar, men blir varje dag lite mer sig lik,

Och lite mindre påverkad av den stora operationen hon faktiskt genomgått...

Vår tappra lilla prinsessa!!

Före och efter... En något medtagen och fortfarande svullen, men leende Greta nedtill....

Operation....

Dagen D....

Dagen startade klockan 3.15 med att fixa mat och väcka Gretan, eftersom hon var tvungen att få i sig mat senast 4 timmar före operationen... Gäsp

Gretan var nöjd och glad även om hon säkert undrade varför jag plötsligt väckte henne, jag som varje morgon försöker få henne att somna om. ;)

Efter maten somnade hon om och sov sig sedan igenom att bli påklädd, i och urlyft ur babyskyddet och vandringen till avdelning 27 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Väl där, nu var klockan 6.30, bytte vi om och Gretan fick på sig en supersnygg sjukhusrock!

Efter en stunds väntan var det dags att åka ner till operation där vi fick hålla lillskruttan i famnen medan hon somnade och sen var det "bye, bye".

Med tårarna rinnande nerför kinderna och en lätt panikkänsla lämnade vi operation och började vår 4 timmar långa väntan....

Trots att oron låg tung var de 4 timmarna relativt lätta att fördriva med att parkera bilen hos goda vänner, dricka lite kaffe, handla lite mat att ta med till sjukhuset och promenera tillbaka för att äta lunch.

Så kom tillslut sköterskan och sa att nu är Greta klar, hon är på uppvaket, och genast vred det sig i magen. Tur att jag inte visste då vilka fruktansvärda timmar jag hade framför mig.....

Greta vaknade redan på väg in till uppvaket... 

Alltså var hon vaken, orolig, desorienterad och ledsen när vi kom dit...

När hennes oro och hunger misstolkats som smärta några gånger för mycket, hade Greta, efter nån timma, fått i sig så mycket  morfin att hon fick jobbigt att andas och hon blev allt slemmigare i halsen... 

Medicineringen gjorde att hon inte orkade hosta och harkla sig och varje andetag blev tyngre och tyngre för henne trots luftrörsvidgande.... Varje andetag lät som om det var hennes sista... 

Vi kände båda hur döden höll sitt grepp om oss och vi vågade knappt andas....

Greta var oerhört uppassad och kontrollerad under den här tiden, och det var kanske aldrig någon fara för hennes liv, men känslan av död kröp sig ändå på oss båda och med gråten i halsen och skräcken kramandes om våra kroppar, försökte vi vara starka för vår lilla prinsessa...

Efter dryga timmen av oro, kontroller, medicinering, läkare, sköterskor, läkare och ännu mer oro, lättade så andningen och vi började andas igen....

Det skulle fortfarande dröja  nästan 3 timmar innan vi var uppe på avdelningen, men nu gick det åt rätt håll...

6 timmar senare var vi äntligen uppe på avdelningen och Gretan växlar mellan vaket och sovande tillstånd medan vi går runt med henne i famnen....

Just nu hänger hon sovande på sin pappas axel och vi hoppas på att ingen ska köra ut någon av oss, för man får bara vara 1 förälder kvar på avdelningen och ingen av oss är beredd att lämna lillskruttan eller den andra föräldern.....

Om det ska bli någon sömn inatt behöver vi växla mellan att ta hand om vårt mirakel....

Nu är det dags att lämna paddan för bebin!

Försäkringar...

Jag har läst om det....

Men jag kunde aldrig tro att det gällde oss...

"Ditt barn har inte rätt till ersättning"

När Greta föddes hade vi en gravidförsäkring.

Det var självklart för oss, delvis pga vår historia, men också för att vi givetvis ville att vårt barn skulle ha det bästa.

Tidigare graviditeter har vi haft TryggHansa, men den här gången gjorde jag massor av efterforskningar och eftersom Folksam fick bäst i test samt är kopplade till Lärarförsäkringar där vi har alla våra andra försäkringar föll valet på dem.

BIG MISTAKE!!!!

Folksam är nämligen inte intresserade av att betala ut ersättning, och DEFENITIVT inte till små missbildade barn!

Om du tecknar en gravidförsäkring och ditt barn föds med "vissa diagnoser", faller det ut ett engångsbelopp som ska täcka ev kostnader framöver.

Givetvis ska du ha tecknat och betalat försäkringen innan du får diagnosen, som i vissa fall (läs vårt), kan diagnosticeras vid ett ultraljud.

Nu till tvisten hos "vårt" försäkringsbolag.... 

Försäkringen börjar gälla först gravidvecka 23 (22+0) för barnet (det är då ditt barn enligt lag börjar räknas som ett barn) och OM du du fått diagnosen INNAN dess så gäller plötsligt inte försäkringen.

Hos andra försäkringsbolag gäller fortfarande "om ditt barn föds med", även om du fått diagnosen innan vecka 22+0, dvs de försäkrar barnet!

Vad är det då jag har försäkrat mig emot??

Tja, vad jag kan förstå så är det inte mitt barn jag försäkrar med vår gravidförsäkring utan jag är försäkrad för min egen chock?

Nu hade vi förmånen att vara beredda på att vårt barn hade en missbildning och vi visste vad det skulle komma att innebära vilket var guld värt! 

Men OM vi inte hade vetat, då hade vi (läs Greta) haft rätt till ersättning, alltså är det ju uppenbarligen inte Greta vi försäkrat utan oss själva?

Om vi hade fått vetskapen först vid förlossningen så hade vi minsann varit värda lite pengar, jaaa då, stackars oss.....

VAD I H-VETE HANDLAR DET OM!!!???

Mitt barns lidande är alltså "Mindre" eftersom JAG visste om det innan hon föddes??

Vad är det för ett resonemang??

Det ger mig tankar som jag inte ens vill tänka klart om hur försäkringsbolaget menar att jag skulle agerat....

När våra andra flickor dog, hade vi också gravidförsäkringar.... 

Då ställdes inga frågor...

Ingen sa: "Jaha, visste ni att barnet skulle dö?"

Mitt svar hade andra gången tyvärr i så fall varit: 

"Ja, vi visste att det var sannolikt eftersom vattnet gick 19+5" 

(dvs innan gravidförsäkringen började gälla)

MEN, när hon dog, var hon i lagens mening ett barn, OCH försäkringen gällde.....

Om det här gör mig vansinnig? Galen? Rasande?

JA!

Men mest av allt blir jag ledsen....

Jag sitter här och stilla tårar ringer ner för mina kinder, för att mitt barn är "mindre värt" är andra...

Och för att mitt barn straffas för att jag valde fel gravidförsäkring....

I samband med Gretas födelse tecknade vi givetvis också en barnförsäkring hos Lärarförsäkringar, som jag idag upptäckte också är knuten till Folksam, .....

På måndag är det dags för Gretas operation, och i barnförsäkringar ingår en ersättning per dag vid sjukhusvistelse och vård av barn i hemmet... MEN inte för Greta såklart... Hon är ju missbildad?!

Vi kommer ALDRIG att kunna få ersättning för någonting som är relaterat till hennes spalt, utan det enda vi kunde haft rätt till är utfallet från gravidförsäkringen.... Och jag valde fel...

"Jag är ledsen för din skull", fick jag höra idag??

Ledsen, för min skull? Det är inte mig ni särbehandlar, det är mitt lilla vackra oskyldiga barn.

Mig är det inte synd om, jag har ju fått den obeskrivliga lyckan att vara Gretas mamma.

Jag önskar bara att ni värderade mitt barn likvärdigt med andra barn med en missbildning...

Jag önskar så att jag inte hade valt Folksam och om du som läser är gravid och funderar på försäkring, välj då för Guds skull inte dem!!

För om du får ett barn med en sjukdom eller missbildning, och du dessutom har turen/oturen att få veta det innan vecka 23, så är din och ditt barns enda chans att få ekonomisk ersättning, att du har rätt försäkringsbolag...

Och de där pengarna är inte livsnödvändiga, men det är dyrt att vara 2 föräldrar som är hemma från arbetet för operationer och läkarbesök. Särskilt om den ena föräldern är föräldraledig på heltid.

Då kan de där pengarna göra all skillnad i världen...

De där pengarna kan göra att ni aldrig behöver fundera på om ni har råd att gå med till läkaren båda två, för det finns en kassa som täcker det...

Nä, mitt barn ska aldrig behöva sakna sina föräldrar i sin LKG-resa, 

men det gör ont i mammahjärtat att ett bolag som försäkrar människor, gör skillnad på barn och barn pga av en bilds vara eller inte vara på ett ultraljud som sker långt innan de föds...

Mitt vackra, vackra barn <3 <3 <3

Lika som bär!?

"Vem är hon lik?"

"Det är nog dina ögon, eller....kanske Dennis...."

Spelar det egentligen nån roll?

Varför är vi så måna om att hitta likheter mellan små barn och deras föräldrar?

Jag vet inte vem hon är lik och jag bryr mig faktiskt inte nämnvärt heller :)

Hon är vacker, glad, nöjd och levande!

Hon få vara lik vem som helst för min del, oavsett är hon ju vår skatt!

Tja...

Döm själva, är vi lika som bär eller?

Greta Lykke Liv

Så döptes hon då vår älskade lilla prinsessa <3

Klänningen kom i tid,

Familjen var på plats och huvudpersonen var, som alltid, bedårande!

Christian, en vän, kompade psalmerna och Conny, prästen, välsignade vår lilla flicka och vår familj.

De var båda en viktig del av tvillingarnas begravning så det kändes extra fint att de var med och firade livet med oss den här soliga lördagen i november.

Dagen glittrade av lycka och tacksamhet.

Det var perfekt.

Men, det var också en dag med oerhört starka känslor.

Vi, i en kyrka, tillsammans med Conny och vårt lilla, underbara, efterlängtade (levande) barn väckte såklart även minnen....

Det rann många tårar på kinderna i vår lilla familj under dagen. 

Tårar av lycka såklart,

Men lyckan förstärks av den olycka vi tidigare upplevt.

Gretas pappa sjöng för henne, Teos sång av Mojje blev dagen till ära Greta sång och jag läste en dikt. Jag hade velat sjunga, men jag vet att jag aldrig kommit igenom ens första versen innan tårarna börjat rinna, så det var inget alternativ...

Dennis klarade sig igenom större delen av sången innan tårarna kom, mina rann nog mest hela tiden.

Tårar av kärlek, av lycka över vårt mirakel, men också tårar av tacksamhet....

Tacksamhet för att vi fått förtroendet att vara Gretas föräldrar.

Tacksamhet över den lycka vår dotter skänker oss.

Så ofta som jag ler och skrattar sen Greta kom

Har jag inte skrattat sen tvillingarna dog...

Hon gör mig helare <3

Älskade, underbara, lilla trollunge

Inga ord kan beskriva min kärlek till dig!

Greta och Conny <3

"Så kom du då äntligen, älskade barn

Och grep våra hjärtan med kraft.

Du gav med ens livet ny mening,

Långt mer än det någonsin haft.

Du ler så du strålar, din själ lyser klar,

Du fångar all ömhet omkring.

Små fötter, små fingrar, din hud och din doft,

Så underbart skapat allting.

Ditt liv ska vi följa och finnas för dig,

Vi delar din glädje och sorg.

När skuggorna hotar ditt solsken,

Är vi din tryggade borg.

Idag vill vi visa för vänner och släkt, den går vi fått att bevara.

En flicka att älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara."

Min dikt till Greta

Av Jessica Marie Nilsson

Dop, kräksjuka och operation

Tiden går och vi använder större delen av tiden till att bara älska och njuta av vårt lilla mirakel.

Greta börjar verkligen bli "stor" på gott och ont.

det är underbart hur hon interagerar med omvärlden, tränar sig på att stå, envisas med att sitta upp trots att balansen inte riktigt finns.

Och hennes leende.... OJ, detta leende som möter mig varje morgon och som ger livet en ny dimension..

Älskade barn <3

Igår kväll/natt provade vi på den första kräksjukan.... Check!

Nu behöver vi inte göra det igen på 20 år!

Skämt åsido var det ganska lindrigt, men ÅH vad hjälplös en känner sig när bebin är helt slut och det enda jag kan göra är att hålla om och älska henne....

Kanske är bra att träna på hjälplöshetskänslan, för om 1,5 veckor är det dags för operation... 

HJÄLP ropar mitt inre, samtidigt som jag är tacksam för att det blir gjort och att vi har så duktiga läkare....

Och ja, jag vet att det blir fint!

Hur många ska egentligen säga den frasen innan jag blir galen!!!

Jag är inte orolig för hur slutresultatet blir.... (eller ja... jag funderar verkligen mycket på hur mitt vackra barn kommer att se ut sen... En helt ny bebis liksom?..)

Men jag är orolig för att söva mitt barn, 

för att hålla hennes lilla kropp när hon somnar in och sedan lämna henne i 4 timmar!!!

Jag är rädd för att något ska gå fel, men mest av allt är jag orolig för hur ont hon kommer att ha efter operationen...

Jag vet att hon kommer att ha ont, men jag är rädd för att våran glada lilla trollunge kommer att gråta och lida medan jag står bredvid och inte kan göra något annat än att hålla om henne.... 

Och älska henne... 

jag är rädd att inte räcka till...

jag är rädd....

Den 5 december smäller det i alla fall, så nu gäller det bara att hålla Gretan frisk, släppa oron och bara njuta av dagarna fram till dess!

Till helgen är det dags för dop.

Ett mycket litet sådant med i princip bara den närmaste familjen och vår fantastiska präst Conny!

Conny höll i tvillingarnas begravning så att han nu tar hand om Gretas dop känns helt rätt.

Hans ord var att det känns som en ceremoni där vi firar livet, så sant!

Dopklänningen är beställd, jag ville ha en lite okonventionell sådan och eftersom den jag ville ha varit slut länge på butiken beställde jag den först i förra veckan... 

Det betyder att den kanske inte kommer i tid...

Ooops ;)

Hur som helst, imorgon går vi till kyrkan och lånar en, för säkerhets skull, en konventionell.

Nä, nu är det dags att väcka bebin och njuta av hennes vackra, missbildade ansikte. 

Memorera varje anletsdrag innan operationen.

Jag går å älskar min bebi och önskar er samtidigt en härlig eftermiddag!

3 månader av kärlek <3

Idag blir Greta 3 månader och jag fattar inte vart tiden tar vägen?

Eller ja, det är inte så att jag tycker att tiden springer iväg, men jag vill bara att hon ska vara liten lite längre.... Så jag hinner njuta av och memorera allt från den här tiden innan vi går vidare ;)

Dagarna går och vi har börjar få till lite rutiner för livet jag och Greta.

Ibland kommer vi till och med hemifrån ;))

Det här med att ha ett "spalt-barn", en LKG-prinsessa, visar hur människor fungerar i vår omvärld...

De flesta vuxna tittar bara, 

några med en "stackars-barn"-blick, andra med en "stackars-mamma"-blick. 

Många försöker le, medans ansiktet säger något helt annat....

Tacka vet jag barn!

"Vad har hon gjort?" "Varför ser hon ut så?" "Har hon slagi sig?" "Varför har hon plåster?"

"Har hon ont?"

Barn frågar det alla undrar och det är så underbart befriande :))

Så, det här är till alla er som undrar men inte frågar:

Greta har inte ont, hon har bara inte växt ihop i ansiktet som de flesta andra.

Kroken i näsan har hon för att hjälpa till att forma brosket i näsvingen, som fortfarande är formbart eftersom det inte har hårdnat ännu. Det kan innebära att hennes näsa får en symmetrisk form redan vid första operationen OCH stannar där... Det finns nämligen risk för att näsvingen rasar och att näsan blir "sne". Det kan i sin tur leda till fler operationer när hon blir äldre.

Tejpen över läppen spänner vi åt för att det kan hjälpa till att "vrida rätt" käken lite grann, dvs minska spaltens käke och gom, samt den drar ihop vävnaden i läppen så att det inte "drar" i ärret så mycket efter läppoperationen. Även här handlar det om att läkningen ska bli så bra som möjligt, för att minimera antalet ingrepp i Gretas liv.

Tejpen handlar alltså om Gretas liv, utseende och operationer.

För trots att vi tycker att Greta är det vackraste som finns, så ska hon växa upp i och möta omvärlden. Och låt oss vara ärliga... Det är lite enklare om man inte är eller ser avvikande ut.... Tyvärr ;)

Dessutom ska hon möta sin egen spegelbild och känna sig vacker.... Det är också lättare om man ser ut "som alla andra". Vi vill gärna vara toleranta och utan förutfattade meningar om våra medmänniskor men vi har inte kommit dit ännu... Så enkelt är det!

Första operationen blir vid 6 månaders ålder, så vi hoppas det blir i december... Inte för att vi egentligen har bråttom, men för att det är skönt att få det gjort....

Nu vaknar mitt lilla underverk och ropar efter sin mamma, så nu måste jag gå!!

Ha en underbar dag!

Får man behålla bebin?

Den lilla ljuvliga varelsen, med de blåa ögonen som jag drunknar i, är hon verkligen min?

Den lilla trollungen, med röstresurser som heter duga, är det verkligen sant?

Nyp mig i armen så jag vet att jag inte drömmer....

Älskade lilla Greta,

Jag vågar knappt tro att det är sant...

Att du kommit för att stanna, att du verkligen är vår.... 

Min bebis, min dotter...

Varje vecka gråter jag av lycka,

Av tacksamhet för att du är här hos oss...

Älskade lilla, ljuvliga barn

Jag får behålla bebin <3

Greta 9 veckor och dax för vardag...

HJÄLP!! 

Känslan när det var dags för mannen att gå till jobbet igår efter en 9 veckors ledighet...

Nu börjar det,

Nu är det vardag och jag ska själv ta hand om vårt lilla underverk, med allt vad det innebär!

Det finns dagar när Greta sover hela dagen

Och....

Det finns dagar när jag inte kan lägga henne ifrån mig

När det enda som duger är min famn...

Jag inser nu att de där dagarna, när man inte får någonting gjort,

Kommer att bli en stor del av min nya vardag....

Efter att i nio veckor ha varit två och kunnat turas om med att bära på Greta,

Kommer det nog ta ett tag att vänja sig vid att det bara är jag nu och att tvätten och allt det andra får vänta tills Greta är nöjd...

Min älskade tycker det är sådär att gå hemifrån och lämna oss.

Och i ärlighetens namn tycker jag detsamma... Det hade ju varit supermysigt att vara hemma tillsammans ett tag till...Men, vi har ju fått 9 veckor tillsammans... Det är mer än de allra flesta och det har varit perfekt!!

Hur som helst så är hon ljuvlig och alldeles, alldeles underbar vår lilla docka och jag njuter av varje sekund med henne....

Nu ropar Greta på mamma <3 <3 <3

Greta 6 veckor och Miras födelsedag...

Idag är Greta 6 veckor,

6 veckor!!

Tiden går som vanligt alldeles för fort...

Vi har börjat komma in i en lunk och mitt sår är läkt - halleluja!

Vi börjar äntligen få ett liv igen

Liksom ett ganska vanligt liv där ändå allting är ovanligt

Livet med en bebis... <3

Lyckan över Greta är stor och överväldigande

Hon är allt jag drömt om och mer därtill

Underbar och fantastisk

Älskade unge!!

Idag är det också Miras födelsedag...

Det har gått 4 år och sorgen efter henne bor i en egen del av hjärtat

Saknaden är fortfarande stor

Jag önskar så att du vore här, älskade Mira

Glädjen tar inte ut sorgen

Tur är väl det, då hade det ju blivit känslo-status quo och det vore ju förfärligt

Dagen har kantats av glädje, tacksamhet och obeskrivlig kärlek till vår Greta

Men mitt i glädjen har tårar runnit av saknaden efter Mira

Ja, sorgen och saknaden efter Mira är fortfarande lika stor

Äskade, älskade barn

Men med Greta steg en ny sol 

Och en ny kärlek väcktes

Till henne och till livet

Grattis på födelsedagen älskade Mira

Grattis på 6-veckorsdagen underbara Greta - 

mammas och pappas lilla prinsessa

1 månad <3

"Älskade lilla Greta

Älskade pyret mitt

Tänk att du kom till oss

Den vackraste av alla förstås

Älskade, efterlängtade,

Underbara skatt

Vi väntade och väntade

Och längta´  dag som natt

Mitt lilla, lilla hjärta

Så är du nu hos mig

Och tänk att man kan älska

Så som jag älskar dig...."

Det är fortfarande så svårt att ta in

Att Greta är här och är vår

En hel månad har hon varit här

Och jag är inte lika rädd längre...

Inte lika rädd för att hon ska dö ifrån mig

Inte lika rädd för att vakna upp och vara tvungen att beställa en kista

Inte lika rädd för att historien ska upprepas...

Nu njuter jag av mitt lilla, vackra, bedårande barn

Som mest är glad, men har en pipa om heter duga

Som jag fortfarande lär känna 

Som gör att mina tårar rinner av lycka och kärlek

och som för varje dag utvecklas mer och mer till en liten egen individ

Mitt barn

Min dotter

Min prinsessa 

Sahlgrenska, sår och midsommar....

Vilken vecka!! 

Mitt sår blöder fortfarande, om än väldigt lite, vilket i sig är oerhört frustrerande och något begränsande... Vågar liksom inte riktigt ta ut svängarna...

Som tur är träffade jag på en grym sköterska på vårdcentralen igår och nu finns det hopp om livet igen... 

OCH jag har fått ett förband så jag inte blöder ner alla kläder jag har på mig... = jag kan gå hemifrån!

Tisdagen spenderades på Sahlgrenska, där vi mötte de flesta medlemmarna av LKG-teamet (läpp-, käk-, gomspalts-teamet). Det var en dag med omvälvande känslor...

Vi har fått en krok att fästa i Gretas näsa - för att hjälpa till att forma brosket, tejp i olika former att sätta över läppen - för att "tänja ut" huden och hjälpa till att "dra ihop" spalten....

Detta ska hon ha tills hon är ca 6 månader då det är dags för den första operationen.... Hjälp!!

När man har en bebis som är med händerna i ansiktet hela tiden är det SÅDÄR lätt att se till att krok och tejp sitter på plats dygnet runt....

Som tur är verkar det inte vara livsnödvändigt men bra om hon har det så mycket som möjligt...så vi kämpar på kortare och längre stunder varje dag...

Samtidigt ska vi hålla rent i munnen runt tandutväxten vi tog bort, där det inte riktigt har läkt ännu och hos tandläkaren var vi på besök både i fredags och under onsdagen.

Många bilresor har det blivit, fram och tillbaka på olika läkarbesök, tur att dockan sover så avslappnat i bilen även om jag hellre hade sett att vi varit hemma....

Nä, nu är det dags att äta lunch och sätta på prinsessan klänning innan hon ska på sitt första midsommarfirande...

Glad midsommar!!

BF Greta ❤️️

Idag var du beräknad

Underbara, ljuvliga lilla varelse

Idag har de 40 veckorna gått,

men du ligger redan bredvid mig och sprattlar i sömnen...

Idag är du 9 dagar och

Inte en dag har hittills passerat utan att tårar rinner nerför mina kinder

Tårar av lycka för att du är här,

Tårar av tacksamhet för att vi fick just dig

Underbara, älskade lilla pyre ❤️️💜💞

En vecka har gått....

.....sedan vår lilla prinsessa kom in i och tog över vårt liv. <3

Gretas ankomst var, som väntat, en tumultartad och överväldigande upplevelse på alla sätt.

Den stora lyckan & den stora oron...

Den märkliga upplevelsen att från en stund till en annan bli förälder, 

på ett sätt som bara den som gjort ett ett planerat kejsarsnitt kan förstå....

Inga värkar, ingen kraftansträngning, bara den märkliga pirrande, bortdomnade känslan i underkroppen och ljudet av sugen som tar hand om fostervattnet följt av mitt barns första skrik....

MITT barn....och hon skriker....smaken av tårarna som rinner i mitt ansikte... Hon är här nu <3

Greta har läpp- käk- gomspalt... Vi visste det...

Men Greta har dubbel läpp- och gomspalt.... Det visste vi inte, hon har lite mer spalt än väntat och där började den första oron...tänk om hon inte kan äta ur flaska....bara hon kan äta...  

Vår begåvade prinsessa tog dock flaskan direkt och klunkade som om hon aldrig gjort annat...

Vår prinsessa är begåvad på så många sätt skulle det visa sig de första dygnen.

Hon äter, sover och gör ifrån sig...precis som en nyfödd ska, och vacker är hon också, det vackraste jag sett....

Till en början är det lätt att fokus hamnar på den delade, lätt vridna käken.... Men när man väl ser förbi den ser man vår vackra, underbara dröm som vi skämmer bort med all kärlek och närhet vi har...

Efter 2 dagar var det dags för hemfärd och det var fantastiskt att få komma hem.... Som grädde på moset kunde vi vara med på de stora tjejernas skolavslutning.... Härligt!

Dock har de 5 dagarna hemma varit allt annat än lugna och härliga med bara tid för varandra.... Vi startade  med att jag började blöda från mitt sår.... Det blev en resa till Varberg för att se över det: Dock slutade det ganska fort och jag fick åka hem igen med något lägre puls än på nerresan...

Dag 2 hemma fick Greta en tand! 

Ja, det kan bli så med LKG-prinsessor eftersom tandutvecklingen är påverkad av spalten men i Varberg tyckte de inte att vi behövde oroa oss för det utan vi blev rådda att kontakta specialisterna i Göteborg efter helgen....

Frid och fröjd med det....OM INTE tanden flyttat sig och blivit lös till på söndagen.... Ny kontakt med BB och en dag av väntan och oro följde innan vi på eftermiddagen fick åka ner till Varberg och sedan vidare till Halmstad för att träffa en käkkirurg som drog ut tanden så att den inte skulle lossna och fastna i halsen..

Dag 4 innehöll även den en resa till Varberg för att se till mammans snitt och ta bort några av agrafferna (stygnen), dock inte alla eftersom det fortfarande inte läkt ordentligt utan blöder lite, lite.... Så resten ska tas ut senare i veckan... 

Dag 5 hemma, dag 7 efter Greta (eG) har dock varit en fantastisk dag i hemmet. Vi har haft vårt första besök, Greta har tagit sitt första bad och vi har bara varit tillsammans... <3

I veckan väntar ytterligare några sjukhusbesök men också en massa mystid i hemmet för vår lilla familj... Förhoppningsvis blir mamman lite bättre och mobilare de närmaste dagarna...

hon är inte så bra på att ta det lugnt och "läka"....

Kanske kommer vi ut på en promenad innan veckan är slut, kanske inte....

Med lite tur får vi till och med ordning på matintaget till helgen när de stora tjejerna kommer...men man vet aldrig...

Det enda vi vet är att just nu styrs vår hela tillvaro av en 7 dagar gammal skapelse 

- som sällan ligger i sin säng, men ofta vi vår famn

- Som berör oss båda så att tårarna rinner flera gånger dagligen

- Som är så oerhört älskad och efterlängtad att det gör ont i hjärtat

- Som känns som en dröm jag är rädd att vakna upp ur

Älskade Greta... 

Jag väntade dig så länge att jag knappt vågar tro att du är här

Men det är du...

och mamma ska hålla dig hårt, vagga dig ömt och älska dig oändligt ända in i evigheten

Välkommen Älskade Greta <3

4 dagar kvar.....

Jaha...mitt sista fredagsinlägg INNAN Greta kommer....

Hjälp!...

38+0, hur gick det till?? 

Jag trodde aldrig jag skulle komma hit och bara det får tårarna på mina kinder att rinna när jag tänker på det.... Vi kom fram, hela vägen..... ÄNTLIGEN!

Overkligt och fantastiskt är svaret på frågan jag ofta får....

Hur känns det nu?

Förväntan ligger i luften, blandat med rädsla och oro...

Tänk om hon inte mår bra...Tänk om det är något mer som är fel... Tänk om.....

Oftast försöker jag tänka att vi MÅSTE ju ha fått vår beskärda del, 

vi har ju redan fått allt och mycket mer därtill... Nu är det väl ändå nog??

Men samma tanke är det som föder rädslan.... Varför skulle det vara slut nu??

Ja, den cyniska pessimisten i mig har vuxit sig starkare efter de senaste årens erfarenheter, men jag tror fortfarande att grundoptimisten i mig vinner i 95 fall av 100 så jag tänker inte låta mig nedslås.... 

Greta har Läpp- käkspalt, och med största sannolikhet även gomspalt - det vet vi och matningen kan bli en utmaning.... Men, det är hon inte ensam om, och vi har ju fantastisk läkarvård i Sverige så det kan ju bara bli bra.... Hon kommer att ha ett speciellt utseende ett tag bara, men vad gör det - hon ÄR ju speciell <3

Dessutom kommer hon att ligga i pik ett par veckor och det vet vi ju också.... Ja, barn som ligger som Greta i magen, ligger så även när de kommer ut... Som ett vikt papper.... 

Älskade lilla pyret.....

Det är inget vi inte tar oss igenom!

På tisdag kommer vår alldeles perfekta, om än något speciella, prinsessa, och ja kan inte fatta att jag ska få hålla henne i mina armar.... OCH att hon andas...

Jag har bara hållit i mina barn när alla maskiner varit frånkopplade tidigare....  När vi bara väntat på att hjärtat ska sluta slå...

Men vår Greta, hon är stark och klok....Hon kommer för att stanna...

Och ja, hon ska heta Greta, hur skulle hon kunna heta något annat efter så lång tid??

Dessutom var hennes namne, Dennis älskade mormor, född den 7/6.... 

Nu ska jag iväg och passa på att krama om alla mina fantastiska elever och önska dem en skön sommar medan jag kan....

Hörs efter Greta... ;)

My & Meja 5 år - Mors dag...

5 år har gått sen den morgonen när mina flickor föddes... 

Det var mors dag den dagen också, 

ödets ironi att jag skulle bli mor till två små vackra dockor och genast förlora den ena på just den dagen....

I veckor har jag vetat att det skulle bli just så det här året, samma datum på samma veckodagar...

Mors dag på tvillingarnas 5-årsdag.... 

Och ändå startade dagen med tårar, saknad och känsla av orättvisa....

JAG VET att jag har Greta att glädjas åt och DET GÖR JAG... 

Men glädjen över henne kan aldrig sudda ut sorgen efter mina småflickor och tankarna på hur allt kunde ha varit...

Jag har lärt mig att sorgen aldrig försvinner,

Jag har lärt mig leva med den och förstå att det är okej att låta den rinna över då och då....

Så idag tillåter jag mig själv att stundvis sörja mina prinsessor 

trots att jag har massor att glädjas åt framöver.

Älskade My och Meja....

Vad skulle jag inte ha gett för att få ha er här....om så bara för ett ögonblick till....

37+0 -Färdigbakad!

Greta är klart ;))

37+0 och graviditeten räknas som fullgången från och med nu (och i 5 veckor framöver?)

Greta kämpar dagligen med att vända sig där inne i magen och igår var det dags för den stora dagen - Vändningsförsök!!

Efter en hel dag utan mat och dryck, var det så dags att skriva in sig på förlossningen i Varberg för ett vändningsförsök...

Först seghärdads det en CTG för att se till att allt var fint därinne och det var bara prima! Sen kollade läkaren med UL hur Greta låg innan jag fick bricanyl för att livmodern skulle slappna av och inte motarbeta vändningen....

Läkaren försökte 2 gånger, en åt varje håll (framåt- och bakåtkullerbytta), innan hon blev tvungen att se sig besegrad av 2,5 kilo Greta som sprattlade för glatta livet men VÄGRADE att hjälpa till.....

Nej, den här lilla damen vill uppenbarligen göra kejserlig entré i världen och hennes ankomst är nu planerad till tisdagen den 7 juni.

Om 11 DAGAR!?! Hjälp!!

Efter försöket var det dags för ytterligare en CTG för att se så att inte Greta blivit påverkad på något vis och efter en stund fick jag lite fika!!! 8 timmar utan mat är en plåga vill jag lova.

OMG, att mackor kan vara så gott!!

Väl hemma bäddade vi för Greta och storasyster fick bäddad ner sin lilla kudde hon sytt i slöjden ihop med gosedjuren hon köpt och passande nog döpt till Hans....

Nu gäller det att försöka ställa in sig på nedkomsten den 7:e och förbereda sig på att ligga under kniven...

Om 11 dagar kommer Greta, 

Om 11 dagar blir jag mamma igen... Till en liten docka som jag får hålla i min famn, som lever och är vår alldeles egna prinsessa.

Om 11 dagar......

Åh, älskade, älskade Greta,

Du är såå välkommen.

Vi älskar dig!

36+0 babyshower och "lättare att andas"

Jösses!!

Jag skymtar målsnöret och fattar inte hur i hela fridens namn vi har tagit oss hit?

TRETTIOSEX veckor!?!

Jag säger inget, jag bara njuter och ler...

Det är väl nu nån gång som de flesta, i regel, börjar tröttna på att vara gravida och längtar efter att hålla sitt barn i famnen.

Själv njuter jag av varje sekund som Greta stannar i magen, av varje rörelse och känsla och av att faktiskt kunna njuta efter alla veckor av oro. 

Äntligen är det "lättare att andas".....

(Ja, inte bokstavligt talat förstås, i realiteten är det tungt som tusan då och då!)

I veckan blev jag överraskad av mina tokiga kollegor med en "babyshower", ni vet, så där som det brukar vara i amerikanska filmer.... Det är modernt nu... 

Tonåringen kommer nog att bli sjukt impad av det ;) Och av Gretas blöjtårta, för vilken tonåring önskar inte att livet var som i en amerikans film? Ibland lite kämpigt men ALLTID med happy edings och söta klyschor....

Men åh, vilken mysig kväll!! Och vilka härliga kollegor jag har!! Lyllos mig :)

Äntligen är det fredag igen och imorgon blir mitt livs stora kärlek ett år äldre,

Vi får fira födelsedag lyckligt vetande att det är hans sista födelsedag utan Greta....

Konstigt.... Och härligt!!

På torsdag är det dags för ett vändningsförsök av vår lilla trollunge, så förhoppningsvis ligger Greta i startposition nästa fredag.... Eller så får vi ett datum för nedkomst med hjälp av kniven.....

Håll tummarna för oss och att Greta vänder sig ;))

(Mamman är liiiite rädd för kniven ;))

C U friday!!