Rädsla...

Jag är så rädd
Rädd att mitt barn inte mår bra
Rädd att jag måste avsluta min graviditet
Rädd att jag ännu en gång ska genomgå en förlossning och sitta med en död dotter i famnen
Rädd att jag aldrig får sitta på samma plats med ett litet levande nyfött kryp
Rädd att världen ska rasa
Min - min älskades - och hela vår familjs

Idag ska vi till läkaren
Vi vågar inte hoppas
men nånstans finns ju hoppet ändå...
Vi har beslutat oss för att självata hand om vår dotter om hon måste födas i nästa vecka
Det är inte självklart när barn förd innan graviditetsvecka 23
Då är de inte barn och då tar sjukvården hand om dem
Om man inte skriver på särskilda pappaer för att själv få begrava sitt barn...

Återigen lär jag mig en massa saker som jag önskar jag aldrig hade behövt fundera på
Återigen sitter jag här med en oro och en sorg som de flesta människor aldrig kan föreställa sig
Återigen....

Jag hörde nånstans att vi får ta emot så mycket vi orkar bära...
Eller, det finns en större mening med allt...
Det är bara idiotiskt skitsnack av nån sorglig människa som vill försöka förklara för sig själv varför livet är så fruktansvärt grymt mot vissa....
Det kanske tröstar nån, vad vet jag...
Halleluja! Då är det ju fantastiskt.... för dem....

I mina öron är det bara falska fraser som ska ge nån sorts tröst när ingen tröst finns att få...
Jag är cynisk jag vet.... Men gå i mina skor en vecka...

Nu ska jag ladda för ett läkarbesök som kan sluta hur som helst...
Jag och min älskade ska rädda åka till sjukhuset om en liten stund....

Men vi gör det tillsammans och vår kärlek är stark.....
Vi fixar det här älskade, vi fixar det här.....

Döden

Jag känner dödens närvaro
Han vill ha mitt barn

Jag har levt med hans närvaro förut
Jag har känt hans andetag i min nacke
Jag trodde vi besegrade honom när vi vågade satsa på kärleken och lillasyster blev till
Där fick du, tänkte jag
Som Marcus Birro skrev nånstans -vi låter inte döden vinna

Men nu är han här igen
Alldeles närvarande och obehaglig
Jag vet inte hur jag ska kunna stå emot honom

Det är så svårt att hoppas med det facit vi har
med de oddsen vi fått....
Jag vet inte om jag orkar hoppas, för jag vet hur fruktansvärt långt fallet blir då...

Jag vet inte hur vi ska ta oss igenom den här tiden....
Men vi gör väl det antar jag
Vi klarar det mesta jag och min älskade
vår kärlek är stark...

Jag älskar dig Dennis - du är mitt allt
men jag är så trött på alla prövningar vi måste utstå du och jag...

Lillasyster

Jag bär på lillasyster
Hon är 20 veckor idag
Hon borde komma den 29 oktober men hon ställer till oreda,
som du My
Vattnet har gått....
I lördags morse kändes det som om jag fick en returbiljett till helevetet
Har vattnet gått en gång så vet man när det går igen...
Vi var på undersökning då och fick en tid för återbesök idag

Lillasyster ligger i mycket litet vatten
För att kunna utvecklas måste hon ha mer

Fostervatten återbildas hela tiden, men frågan är om det bildas tillräckligt i förhållande till läckaget...
Vi ska tillbaka på fredag, tills dess ska jag vila...

Läkaren tror att förlossningen kommer att starta av sig själv inom de närmsta dagarna
Han vill inte inge hopp
Det finns en mikroskopisk chans att det bildas tillräckligt med vatten och att graviditeten kan fortskrida
Vi ska inte räkna med det

Om läget är oförändrat på fredag kommer jag att bli igångsatt i början på nästa vecka
Om läget är oförändrat kommer jag att föda mitt tredje barn i nästa vecka och hon kommer genast att lämna oss för sina systrar
Om läget är oförändrat på fredag kommer vi att fira ännu en sommar med döden
Om läget är oförändrat......

Lillasyster är 20 veckor idag och räknas inte som ett barn ännu
Lillasyster kommer att räknas som ett sent missfall om hon föds inom de 2 närmaste veckorna
Lillasyster, vi längtar ju så efter dig.....

Längtan

Ett år av saknad och längtan.
Ett år av sorg....
Det har gått ett år sedan jag första gången höll dig i min famn
Det har gått ett år sedan du tog dina sista andetag
I ett år har jag längtat efter att återigen få hålla dig i mina armar
I ett liv ska jag fortsätta längta
När vi ses igen, älskade My
Ska jag hålla dig i min famn och aldrig någonsin släppa dig igen
När vi ses igen har vi evigheten tillsammans

I ett liv ska jag längta
Älskade My

Födelsedag

Vi har varit hos er nu.
Vi har gjort så fint vi kunde.

Åh, Älskade barn

1 år....

Det har passerat ett år
366 dagar
Men idag står tiden stilla
Idag återupplever vi den största och den värsta dagen i vårt liv
Jag födde mina första barn
en levde
en dog
Jag lämnade min älskade med vårt döda barn i sin famn för att jag skulle till operation
Vårt lilla troll låg ensam, omgiven av slangar och apparater i en plast låda på våningen ovanför
En del av mig dog den dagen
Idag känns det som om en del av mig dör igen

Jag grät när jag skulle lägga mig igår
Jag vaknade 4.15 inatt....
My föddes 4.15....
Kroppen minns
När jag vaknade idag värkte mitt hjärta
det värker ännu
Om och om igen spelas allt upp för mitt inre idag
om och om igen händer det oförståeliga
det orättvisa
det fruktansvärda

My levde i 5 dagar
Om 5 dagar börjar det om.....

Älskade barn
Jag väntar er fortfarande ibland
Kan liksom inte riktigt förstå att ni kommit och gått
Vill inte riktigt förstå

Vi kommer till er idag
På er fördelsedag
Med blommor kommer vi och uppvaktar er idag
Vi älskar er och saknar er så innerligt

Grattis på födelsedagen älskade små troll

Minnnessvikt...

Jag försöker minnas hur det egentligen var....
Vissa minnen sitter inetsade i mig och de kommer jag aldrig att glömma, medan andra bleknar....
Det är nog tur....
Jag hittade tankar, i ett virrvarr nedkladdade i telefonen, från tiden på sjukhuset, från tiden då mina flickor så snabbt var på besök i vår värld....
Men jag orkar fortfarande inte läsa mina egna ord....
När jag läser mina egna ord slungas jag tillbaka i tiden, som med en tidsmaskin, och plötsligt är jag där igen.... I smärtan, i sorgen, i hopplösheten...
Det är för tidigt för mig att gå tillbaka, det är för tidigt att läsa mina nedtecknade minnen....
Men en dag ska jag sätta mig med mina känslor, mina tankar från då och med öppna tårkanaler...
Jag är tacksam att jag har mina minnen nedtecknade och att jag kan gå tillbaka....
Men det är för tidigt ännu...