... och fast vi inte gör så mycket tar vi oss igenom dagarna en efter en, timma för timma...
Idag var vi hos prästen igen... Vi har valt kista och urna till våra änglar men det gör ont i mig bara av tanken på att begrava mina barn...
Vi får förmodligen inte begrava dem där vi vill, så är det att bo i Kungsbacka...
Så vi har dessutom varit och tittat på kyrkogårdar idag...
Istället för att köpa små kläder och saker, letar vi gravplats och köper kista...
Istället för att njuta av lyckan att bli föräldrar, gråter vi av smärtan som är obeskrivlig...
Hur i hela fridens namn kunde det bli såhär???
Det gör så ont...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar