Medpatienter och styrka

Här ligger en massa fina tjejer med komplicerade graviditeter precis som jag.... Några kan påverka sin situation, andra är helt i händerna på sina små mirakel....
En tjej har varit här i 5 veckor...hon har bara 3 och en halv kvar till planerad förlossning....
Min rumskamrat har varit här i 4 veckor - hon har 13 veckor till beräknad nedkomst.....
Jag har varit här i 8 dagar och har knappt nio veckor kvar tills de får lov att komma ut de små miraklen....
Vi som är här har en skev verklighetsuppfattning - det blir så -
vi måste ha det för att ta oss igenom det här....
Vi peppar varandra och grattar varandra till varje ny dag och varje full vecka som är ett steg till i våra bebisars utveckling.
Vi ska klara det här - allihop - det är vi övertygade om.
Det SKA gå bra, det finns inget annat alternativ!!!

Ändå rinner tårar nedför kinderna varje dag.
När min älskade är här så kommer varje dag stunder då vi håller om varandra och är rädda för att allt inte ska gå bra....
Vi måste vara det också - lite rädda - det vore konstigt annars.
Sen bestämmer vi oss för att våra "minimonster" kommer att stanna kvar i mig tills de är starka nog för världen härute och att allt kommer att bli bra till slut. :)))

Så länge vi är tillsammans ger vi varandra styrka och vi kommer att klara allt - tillsammans.